Nu är det jul igen!

Biltema är som bekant ett företag med butiker i de nordiska länderna, och vi skulle vilja dela med oss av våra traditioner kring hur vi firar jul. Så häng med och få inspiration när våra kollegor i Norge, Sverige, Danmark och Finland berättar om sitt magiska julfirande.

Julfirande i Norge

Det norska julfirandet bygger på kristna traditioner, med inslag från fornnordiska midvinterfester och den judiska högtiden Hannukah. Och nya traditioner skapas hela tiden. Vanligtvis börjar man med julförberedelserna i november. Gator och butiker dekoreras med julbelysning och de flesta börjar också dekorera sina hus och hem. Många besöker också julmarknader, köper julklappar och julgodis. En del bakar traditionsenligt också de ”berömda” 7 sorters julkakor.

Lilla julafton den 23 december

Många familjer har sina egna traditioner denna kväll, som att man klär julgranen och bygger pepparkakshus, och många äter risgrynsgröt med socker, kanel och smält smör i mitten. Vi gömmer en mandel i gröten och den som hittar mandeln i sin gröt vinner en marsipangris! Om det blir gröt över kan man göra ris à la Malta – serverat med röd sås, eftersom detta är en vanlig dessert efter julmiddagen. På landet ställer barnen också ofta ut en skål med gröt till tomten.

Julafton, den 24 december

Julafton är höjdpunkten i det norska julfirandet. Speciellt för dem som har barn börjar julafton på julaftons morgon med traditionella julprogram och tecknade filmer på TV. Många åker eller går till kyrkogården för att delta i julceremonier eller för att tänds ljus till minne av de som gått bort.

Kyrkoklockorna ringer in julen klockan fem på eftermiddagen, och de flesta äter julmiddag hemma eller med släktingar. Den vanligaste julmiddagen är revbensspjäll, men lutfisk, pinnekjøtt, kokt torsk, griljerad skinka och stekt kalkon är också vanliga rätter.

Julklapparna läggs under julgranen på kvällen dan före dopparedan och öppnas på julaftonskvällen. Naturligtvis är det inte alla som firar jul i Norge, men de allra flesta följer de här traditionerna mer eller mindre. Många med invandrarbakgrund firar också jul på sitt sätt, med inslag från det norska julfirandet.

”Romjul”, 25 till 30 december

Dagarna mellan julafton och nyårsafton samlas ofta familj och släkt och man går på fester. Dagarna efter julafton går många ut på stan och det är mer liv i centrum. Från och med den 27 december är butikerna öppna igen och många passar på att byta de julklappar som inte passade eller som man inte gillade. Det här är också dagar som är perfekta för familjen att umgås och ägna sig åt vinteraktiviteter som att åka skidor, slädturer eller kanske bygga en rolig snögubbe.

Julfirande i Sverige

Julklapparna ligger under julgranen, ljusen är tända och julbordet är framdukat. En stor högtid som har förberetts med klassiska rätter är kommen, det är dags att fira jul! 

Svensk julmat

Julskinka, fläskkorv, ägg, Janssons frestelse, rödbetssallad, ugnsbakade revben, vörtbröd, potatis och köttbullar. Det är delikatesser som ni hittar på det svenska julbordet.

Först brukar skinkan kokas och sedan penslas med en blandning av ägg, ströbröd och senap, för att få till den perfekta smaken.
Äggen kan delas på mitten och få en klick majonnäs, lite kaviar och räkor på toppen ger ägget en perfekt smak.

Janssons frestelse är en gräddig potatis- och ansjovisgryta. Receptet presenterades första gången år 1940 och denna mättande gryta blev snabbt en klassiker på det svenska julbordet.

Köttbullar är en favorit på julbordet med sitt enkla, men otroligt goda recept. Köttbullsfärsen är en blandning av fläsk- och nötfärs som kryddas med salt och peppar.

När alla har ätit sig mätta av julmaten kommer tomten för att önska de församlade en god jul och dela ut julklapparna.

Julfirande i Danmark

Dofterna av en klassisk julmiddag i Danmark tar dig blixtsnabbt tillbaka till barndomen, och underbara minnen av jular tillsammans med familj och vänner.

Danskarna älskar ”hygge” och julmaten är en mycket viktig del av julstämningen. ”Det doftar som såsen som mamma brukade göra”, eller hur?

Dansk julmat

Traditionerna på julbordet upprätthålls verkligen som traditioner i de flesta hem. Men Danmark fortsätter dessbättre att utvecklas och det dyker hela tiden upp nya alternativa julmiddagar. Nya traditioner skapas. Lyckligtvis väljer du själv hur du vill fira jul.
Mer klimatvänliga alternativ tas fram för julmiddagen, det kan vara en nötpaj, julpaj eller en stek på kastanjchampinjon eller spännande sallader som tillbehör.

För många i Danmark förknippas julbordet fortfarande med flæskestegen eller möjligen julskinka till huvudrätt, brynt potatis, sås, rödkål och ”risalamande” (ris à la Malta) med körsbärssås eller risgrynsgröt som bas för rätten. Kalkon och gås äts också, men det är inte lika vanligt som alternativen som nämns ovan.

Spel och umgänge

Antingen före eller efter julmiddagen finns det också en tradition att spela ”pakkeleg” vid middagsbordet, där man kastar tärning om de julklappar som var och en har köpt.

Det finns även en tradition som heter ”hitta mandeln” i ris à la Maltan eller risgrynsgröten efter middagen. Om du får mandeln vinner du en mandelgåva, som kan var allt från den klassiska marsipangrisen till en skraplott.

Juldagen och Annandag Jul samlas familjen också för att äta jullunch, där det ofta serveras många rätter och främst som ett kallt bord. Bland annat en dansk klassiker, lång grönkål med tillbehör. Speciellt i dessa tider är det extra stort fokus på att utnyttja råvaror på grund av de stigande priserna, och det kommer med stor sannolikhet att serveras rester från julafton under juldagarna – så ingenting slängs.

Kort sagt bidrar julmiddagen till, och triggar känslan av trygghet och andra känslor du bär med dig sedan barndomens jular.

Under hela december ingår det också att njuta av julen med godis och bakverk som är något hela familjen kan göra tillsammans i köket.

När julen är över kan det vara så att ett medlemskort till gymmet väntar i januari efter att du kanske har ätit lite för mycket – vem vet?

Julfirande i Finland

I Finland äter man julmiddag på julaftons kväll. Familj och vänner samlas för att dela kvällens varma, festliga stämning och njuta av diverse traditionella julrätter.

Finska julrätter går tillbaka ända till 1700-talet, då julafton för många var den dag på året då man kunde storäta. På den tiden var det tradition att man lät resterna stå kvar på bordet på natten så att hustomten kunde få sig ett gott mål mat också.

Julafton

En traditionell julaftonsmorgon börjar med att man äter risgrynsgröt till frukost. Man stoppar ner en mandel i grytan med gröt. Mandeln tros ge lycka och framgång under året till den som får den i sin gröt.

Om vi går vidare till huvudrätten är kanske den viktigaste rätten ugnsstekt skinka, traditionellt täckt med ströbröd, rågmjöl eller senap och griljerad tills den får en fin brun färg. Andra starka utmanare är olika typer av rotfruktsgrytor, rökt lax och inlagd sill.

Det finns också skillnader mellan olika regioner i Finland när det gäller vilka rätter man traditionellt serverar till jul.
I vissa delar av Finland kan julbordet även bestå av levergryta, gjord på mald lever, ris, lök, russin och kryddor.
I östra Finland är den traditionella så kallade karelska grytan ett viktigt inslag på julbordet. Rätten kommer ursprungligen från Karelen och det mest traditionella receptet innehåller bara kött – vanligtvis fläskkött och/eller nötkött, ibland även lamm –, vatten, salt och svartpeppar. En del gillar att lägga i lök och morötter i grytan också.

Lutfisk – en historisk juldelikatess

Den mest historiska delikatessen på julbordet är lutfisken, en torkad sikfisk som lagts i lut och som går så långt tillbaka som till medeltiden. Lutfisk är dock inte en så vanlig syn på julbordet längre på grund av dess skarpa doft. Lutfisk är något som man måste vänja sig vid, och det verkar som att denna traditionella rätt därför långsamt tappar i popularitet.

Julen - lik på många sätt

Så oavsett om det finns en mandel i ris à la Maltan, köttbullar och lutfisk på bordet och det hålls stora fester under Romjulen finns det en sak som är gemensam för julen och dess traditioner i alla våra nordiska länder: Det är kärleken och glädjen i att tillbringa kvalitetstid med nära och kära. Det är trots allt det som julen handlar om.