Hur fungerar bromsbelägg?
Bromsbelägg spelar en viktig roll i bilens bromssystem. När du trycker på bromsen pressas bromsokets kolv och bromsbelägget mot bromsskivan vilket skapar den friktion som behövs för att sakta ner bilen. Om bromsbelägget slits ner så pass mycket att endast bottenplattan finns kvar försämras bromsverkan markant. Byt därför bromsbeläggen i god tid.
När ska du byta bromsbelägg?
I de flesta fall kan du känna i bilen när du behöver byta bromsklossar – de tar sämre och har det gått riktigt långt kan du höra att ett gnisslande eller skrapande ljud när du bromsar. Kontrollera bromsbeläggen omedelbart! Om bromsbeläggen är tunnare än tre millimeter eller om slitagevarnarna i metall har kontakt med rotorerna måste bromsklossarna bytas ut.
Tänk på detta när du väljer bromsklossar
- Arbetstemperatur – olika bromsbelägg tål olika temperaturer. För stadskörning och landsvägskörning passar bromsklossar som tål 300 - 350 °C utmärkt. Kör du ofta och konstant i högre hastigheter kan det vara en fördel att investera i bromsbelägg som klarar ännu högre temperaturer.
- Friktionskoefficient – beskriver den kraft som bromsbelägget använder för att stoppa bilen. Bromsklossar med en friktionskoefficient på exempelvis 0.25 - 0.35 är tillräckliga för att stoppa din bil när du kör lugnt och sansat. Ju högre friktionskoefficienten är, desto högre hastigheter klarar bromsbelägget av att bromsa bilen utan att bromseffekten avtar.
- Drifttid – hur länge du kan använda bromsbelägget innan du måste byta det beror naturligtvis på vilket material det är tillverkat av och hur du kör. En tumregel är dock att ju mjukare bromsklossarna är, desto snabbare slits de ut. Men kom också ihåg att en alltför hård bromskloss kan leda till att bromsskivan slits ner snabbare.
Olika typer av bromsbelägg
Bromsbelägg består av en fästplatta och ett friktionsbelägg. Friktionsbelägget kan vara semimetalliskt, lågmetalliskt, organiskt eller keramiskt.
- Semimetalliska bromsbelägg – består av ungefär 65 % metall. Resterande 35 % består vanligtvis av en blandning av grafit och icke organiska material. Dessa bromsklossar avleder effektivt den värme som uppkommer vid bromsning, men på grund av deras hårdhet sliter de mer på bromsskivan.
- Lågmetalliska bromsklossar – består till största del av organiska material. Endast ca 30 % består av metall. Dessa bromsbelägg genererar bättre bromsverkan och leder värmen effektivt.
- Organiska bromsbelägg – består av organiska material såsom kevlar, glas, och kolfiber samt max 15 % metaller. Dessa bromsklossar är mycket tysta och mjuka, vilket gör att de slits ut snabbt. Organiska bromsklossar passar därför inte dig med en mer aggressiv körstil.
- Keramiska bromsklossar – består av keramiska fibrer, syntetiskt gummi och icke järnhaltiga metaller. Dessa bromsbelägg är mindre sträva och ger därför en mer stabil friktionskoefficient. Keramiska bromsbelägg passar dig med en sportig och mer aggressiv körstil.
Tips vid byte av bromsbelägg
- Titta i bilens manual om du är osäker på var och hur bromsbeläggen sitter på din bil.
- Låt aldrig bromsoket hänga i bromsslangen utan stöd. Då kan bromsslangen gå sönder.
- Använd en C-klämma för att trycka tillbaka kolvarna när du ska ge plats åt de nya bromsbeläggen. Om din bil har två eller fler kolvar per bromsbelägg måste du trycka tillbaka alla kolvar samtidigt för att förhindra att en av dem lossnar.
- När du trycker tillbaka kolvarna kommer bromsvätskenivån att stiga och kanske rinner över. Kontrollera nivån innan du trycker tillbaka kolvarna och tappa ut lite bromsvätska om det är på gränsen att rinna över.
Vanliga frågor om bromsbelägg
Kan man byta bromsbelägg själv?
Absolut. Med rätt verktyg och kunskap är det inga problem.
Hur länge håller bromsbeläggen?
Det beror på vad friktionsmaterialet består av och hur du kör.
